
”Klä bruden” och free float – det betyder alla IPO-begrepp

Av Omni Ekonomi
*Det här är en artikel av Joakim Malmberg från Omni Ekonomi
Rapporteringen om börsnoteringar är full av ord som kan framstå som grekiska. Direktnotering, börsfähighet och bookbuilding tillhör finanslingot. Här listar vi begreppen som investerare som sneglar på nya aktier bör känna till.
IPO
Ett av de mest centrala begreppen står för Initial Public Offering. Det vill säga ett erbjudande till allmänheten om att köpa aktier inför noteringen. Erbjudandet kan antingen bestå av nytryckta aktier i form av en emission där bolaget tar in kapital, eller befintliga aktier som säljs av nuvarande ägare. Det är vanligt med en kombination av båda.
”Klä bruden”
Ledningen ser till att göra bolaget så attraktivt som möjligt inför en notering. Att vilja visa upp lönsamhet och positiv trend för andra nyckeltal är inget konstigt. Men det finns både legitima och tveksamma sätt att ”klä bruden” på.
Att frysa investeringar strax före IPO:n kan se bra ut på papperet, men leda till att bolaget halkar efter konkurrenter. Ett sätt att upptäcka friserade siffror är att jämföra bland annat intäkter, marginal och resultat några år bakåt i tiden.
Börsfähigt
Att leva upp till de krav som ställs på publika bolag. En för ändamålet utsedd noteringsrevisor granskar bolagets styrning, dokumentation och system. Granskningen mynnar ut i en rapport som presenteras för börsens bolagskommitté, som fattar beslut om huruvida bolaget är redo för notering.
Pre-IPO
Så kallas granskningen av bolaget som görs inför en noteringsprocess. Den kan peka på brister som behöver åtgärdas för att leva upp till börsens krav. Om så är fallet, följs granskningen upp av ett separat projekt som kollar att anmärkningarna åtgärdats och bolaget blivit börsfähigt.
Prospekt
En diger bunt dokument som innehåller all väsentlig information om företaget och noteringen. Syftet är att investerare ska kunna bilda sig en uppfattning. Där står bland annat hur många aktier som erbjuds, vilken typ av aktie, varför eventuellt kapital tas in och hur ledningen värderar möjligheter och risker.
Den som vill vara påläst om stundande noteringar behöver vara på tårna. Tidigare behövde bolagen ha prospekt ute i sex dagar innan handelsstart, men enligt EU:s nya Listing Act räcker det nu med tre dagar.
Due diligence
Jurister utför en oberoende granskning, som del av förberedelserna inför notering. De gräver inom ett antal legala områden för att undersöka om det finns risker eller andra förhållanden som borde lyftas fram. Det kan exempelvis handla om dittills okända skatter som bolaget måste betala.
Teckningskurs
Investmentbanker anlitas för att sätta prislappen i samband med en IPO. Bedömningen baseras på en djupdykning i företagets siffror, men också analys av bland annat konkurrensen och tillväxtutsikter. Efterfrågan på aktier är en annan komponent de tar hänsyn till när banken ska avgöra vad som är ett skäligt pris.
Teckningsintervall
I många fall presenteras inte en fast teckningskurs, utan ett spann mellan en högsta och en lägsta nivå. Då fastställs det slutliga priset genom en typ av budprocess mellan prospektet och noteringsdagen.
Ett brett teckningsintervall är en osäkerhetsfaktor eftersom investerare inte vet vad priset blir i slutändan. Den som har tecknat får vara beredd på att betala en prislapp i toppen av intervallet. Vissa ser det som en röd flagga och skäl nog att vänta med att köpa aktien till efter noteringen.
Tilldelning
Fördelning av aktier innan handeln sätter igång. Efterfrågan vid en börsnotering är ofta större än antalet nya aktier som erbjuds. Noteringen blir då övertecknad, med följden att bolaget i samrådan med rådgivande bank får bestämma hur aktierna ska fördelas.
Stockholmsbörsen har krav på ägarspridning, vilket ökar chanserna för småsparare att få tilldelning. Men det är långt ifrån säkert att de får exakt så många aktier de tecknat sig för. Vanligtvis får de en liten andel – eller inget alls – av de aktier som är kvar efter att de större aktörerna fått sitt. Gräddfilen för de sistnämnda beror på att börsnykomlingar ofta vill ha in ett antal stora, stabila och långsiktiga ägare.
Direktnotering
Ägarna bjuder ut existerande aktier på marknaden, i stället för att trycka nya aktier i en nyemission. Själva syftet med att gå till börsen är alltså inte att ta in nytt kapital. Det kan i stället vara att ge tidiga investerare en möjlighet att casha ut. Tillvägagångssättet sparar pengar som i normala fall hade lagts på avgifter till de banker som annars deltagit i att sälja och fördela aktierna vid en notering, noterar Bloomberg.
Bookbuilding
Tiden då investerare bjuds in till att teckna aktier. Det går allt snabbare mellan att en IPO blir offentlig till att erbjudandet stängs. Tidsfönstret är i snitt fem dagar på den europeiska noteringsmarknaden, enligt färska siffror från Dealogic som Financial Times hänvisar till. Det kan jämföras med tio dagar år 2022.
Noteringsfönster
En beskrivning av stämningen på IPO-marknaden. Bolag med noteringsplaner brukar skynda sig med att komma till skott när noteringsfönstret väl har öppnats. Tidpunkten är betydelsefull eftersom både gamla och nya ägare vill se en lyckad debut. Det underlättar om börsen är stabil och investerare bekväma med att ta risk.
Free float
Andelen aktier som är ”fria” för allmänheten att handla med på börsen. Det krävs en kritisk massa för att prissättningen ska fungera, och undvika att samverkan mellan utbud och efterfrågan sätts ur spel.
Därför ställs krav på free float i samband med noteringar. Den rådgivare som sköter tilldelning av aktier skriver ett intyg till börsen om att spridningskravet uppfylls.
Lock up-avtal
Ett avtal som större ägare skriver på, där de förbinder sig att inte sälja sina aktier före en viss tidpunkt. Det kommuniceras i prospektet, eller i ett pressmeddelande från bolaget.
Syftet är att minska risken för kursfall till följd av avyttringar i det känsliga skede som premiärhandeln är, eller att behålla vissa ägare i bolaget en tid. När lockup-perioden når sitt slut är det fritt fram att sälja, vilket tenderar att pressa kursen.

