Kan Paramount snuva Netflix med sitt fientliga bud?

Detta är en text från Omni Ekonomi, skriven av Nina Bos.

Allt var spikat. Netflix skulle köpa Warner Bros Discovery för 72 miljarder dollar. Plötsligt kom den nedslagna konkurrenten Paramount Skydance åter på fötter och la ett fientligt bud på WBD.

Det här innebär det.

Vad är ett fientligt bud?

När ett företag lägger ett uppköpsbud direkt till aktieägarna, ofta mot ledningens och styrelsens vilja, brukar det benämnas som ett fientligt bud.

Det är exakt det som nu har skett i fallet Paramount Skydance–Warner Bros Discovery–Netflix.

Paramount har erbjudit Warner Bros aktieägare att köpa aktierna för 108,4 miljarder dollar – drygt 30 miljarder dollar mer än vad Netflix och WBD har kommit överens om.

– Vi tror att när aktieägarna ser vad vi erbjuder, kommer de rösta för det, säger Paramounts vd David Ellison i en intervju med CNBC.

Hur funkar det?

Det finns egentligen två sätt att få igenom ett fientligt bud, konstaterar CNN.

Det ena sättet är det Paramount nu har använt sig av: att vända sig direkt till aktieägarna. Genom att erbjuda en premie hoppas budgivaren övertyga aktieägarna att sälja. Om budgivaren får loss aktier motsvarande 50 procent av rösterna får denne en majoritet och kan därmed avsätta styrelsen och ta in nya ledamöter som är mer välvilligt inställda till ett uppköp.

Det andra sättet är att starta en ”proxystrid” i ägarleden. Även här vänder sig budgivaren direkt till aktieägarna, men nu för att övertyga dem om att rösta för en styrelserockad.

Anledningarna till att en budgivare väljer den fientliga vägen – i stället för att som brukligt komma överens och ta i hand – är många. Budgivaren kanske tycker att det utpekade bolaget är alltför lågt värderat, vill lägga vantarna på bolagets varumärke, teknologi eller immateriella tillgångar. Eller så kan det handla om en önskan att byta ut bolagsledningen.

Brukar det lyckas?

Bolagsköp har genomförts genom fientliga bud tidigare. När den amerikanska bryggerijätten Inbev köpte Anheuser-Busch 2018 skedde det genom ett fientligt bud, likaså när Warren Buffett-ägda Kraft Foods köpte den brittiska chokladtillverkaren Cadbury 2010.

Men det är långt ifrån alltid det är en framgångsrik strategi, även om det lyckas, noterar CNN.

Tesla-vd:n Elon Musk försökte exempelvis tjusa dåvarande Twitters aktieägare med ett fientligt bud på 43 miljarder dollar för majoritetsägande.

Men i stället för att rakt ut avslå budet, valde Twitters styrelse att juridiskt binda Musk vid sitt erbjudande och pressa upp budet. Resultatet blev som bekant att Musk tvingades köpa Twitter för 44 miljarder dollar efter att ha försökt ta till olika typer av trick och ursäkter för att backa ur sitt åtagande.

Efter många om och men, hostade Elon Musk till slut upp de 44 miljarder dollar han lovat och köpte Twitter. Bolaget avnoterades och bytte inom kort namn till X.

Kan det stoppas?

Aktieägarna har självklart makt att tacka nej till budet, vare sig det handlar om ett fientligt sådant eller ej.

Ibland ger budgivaren dock ändå inte med sig, utan sockrar budet ytterligare. Då finns det en rad försvarsstrategier bolagsstyrelser har tagit till genom åren.

Ett exempel är när tungviktaren Carl Icahn la ett fientligt bud i städmedelstillverkaren Clorox 2011. Styrelsen svarade med ett ”giftpiller” – att låta övriga befintliga ägare köpa fler aktier till saftig rabatt. Icahns andel vattnades ur och kostnaden för att komma upp i majoritetsägande skenade. Det blev ingen affär.

Men även staten kan kliva in och sätta stopp för fientliga bud, om ett samgående mellan de två bolagen innebär risk för att konkurrensen snedvrids.

I fallet med Paramount, Warner Bros Discovery och Netflix har president Donald Trump uppgett att han ”inte är särskilt god vän med någon av dem”, och insinuerat att han kan komma att stoppa båda budgivarna om marknadsandelarna visar sig bli juridiskt problematiska.

Detta är en text från Omni Ekonomi, skriven av Nina Bos.

Läs fler nyheter på Omni Ekonomi här!