Sex tecken på att hajpbolaget är ett luftslott

*Detta är en text skriven av Joakim Malmberg från Omni Ekonomi.

Småspararna som flockades kring Intellego fick ett brutalt uppvaknande när nästan alla intäkter visade sig vara påhittade. Det är inte första gången och av allt att döma inte sista gången som företagsledningar trixar med siffror.

Så vilka varningsflaggor ska investerare vara uppmärksamma på för att undvika liknande problembolag? Omni Ekonomi har frågat en småbolagsförvaltare och en aktieanalytiker hur de sorterar bort tveksamma aktier.

1. Svårbegriplig affärsidé

Förstår jag till fullo bolaget och dess affärsidé? Det är en nyckelfråga att ställa sig för att undvika minor likt Intellego, menar Cristofer Andersson, analytiker på Aktiespararna och författare till böcker om börspsykologi.

– Det är lätt att trollbindas av siffror som ser för bra ut för att vara sanna, säger han.

Att ha gedigen koll på bolaget är inte nog. Analytikern betonar även vikten av att begripa sig på branschen och att kritiskt syna påståenden om konkurrensfördelar jämfört med konkurrenter.

2. Svajig historik

Henrietta Theorell förvaltar Swedbank Robur Småbolagsfond Sverige. Hon är van vid att botanisera bland bolag som är mindre skärskådade på grund av sin storlek. Ett av hennes urvalskriterier är att bolaget ska kunna visa ett par års god ekonomisk historik. Hon ser det som en röd flagga om lönsamhet lyser med sin frånvaro.

– Jag har en stor fond och blir därför i allmänhet en av bolagets största aktieägare. Detta gör att jag måste reda ut problemen om de uppstår, så jag vill ha goda förutsättningar för ordning och reda i företaget, säger hon.

Det är också en fördel om vd:n visat prov på att kunna tackla problem, eftersom små bolag ofta behöver hantera att kunder eller nyckelpersoner hoppar av, tillägger hon.

3. Bombastisk eller senfärdig information

Vad som sticker ut i fallet Intellego är att räkenskaperna visade sig vara fejkade. Enligt revisionsfirman KPMG:s granskning var 99,4 procent av intäkterna från fjolåret bluff.

Sådan ohederlighet är inte lätt att gardera sig emot. Senfärdig informationsgivning till marknaden var ändå ett tidigt tecken på att allt inte stod rätt till, menar Swedbank Robur-förvaltaren Henrietta Theorell.

– Det är svårt att skydda sig mot sådana bedrägerier på förhand, men en lärdom kan vara att försenade rapporter är en mycket oroande signal för aktieägarna, säger hon.

Företag som gör en stor sak av ett intentionsavtal eller spinner ett narrativ, där vaga kundreferenser föräras med triumferande pressmeddelanden, bör också mana till eftertanke.

4. Avsaknad av jättar på ägarlistan

På chattforum hävdas det inte sällan att frånvaron av institutionella investerare, som exempelvis fondbolag, är ett tecken på att ett bolag är en oupptäckt juvel. Baksidan av myntet är att det också innebär risker.

Institutionellt ägande är ett tydligt plus i Henrietta Theorells bok.

– Då måste man inte vara ensam ”företagsdoktor” om bolaget behöver nytt kapital eller betydande insatser med att tillsätta styrelsemedlemmar, säger hon.

I fallet Intellego skvallrade dock inte ägarlistan om några oegentligheter. Bland andra Nordnet Pensionsförsäkring, Handelsbanken Liv försäkring och Avanza Pension tillhör större aktieägare, visar Holdings data.

5. Hajp i sociala medier

Pumpande och dumpande av aktier i sociala medier är ett fenomen på frammarsch. Bara under sommaren och hösten lurades svenskar på mer än 500 miljoner kronor på sådana upplägg, enligt FI.

De som hajpar aktier på börsforum eller i sociala medier anspelar ofta på en känsla av fomo hos sparare. Att det är just nu den stora möjligheten till klipp infinner sig.

– Många såg Intellego som det sista tåget att lämna perrongen, precis som tidigare generationer ansåg detsamma om aktier som då var i ropet. Fingerprint, Framfab, Icon Medialab är andra exempel på aktier där investerare var rädda att missa det berömda tåget, säger Cristofer Andersson.

6. Svarslöshet gentemot kritiker

Var sunt misstänksam om bolaget tvingas bemöta negativa analyser och artiklar. Om ledningen har svårt att vifta bort skriverierna tyder det på att kritikerna har på fötterna. Ifrågasättande av Intellegos räkenskaper hade publicerats av både blankare och journalister innan skandalen var ett faktum.

– När substans inte kan bemötas med logisk och transparent dito ska man dra öronen åt sig än mer. För det betyder att ledningen högst sannolikt har skildrat en bild som är mycket mer skönmålad relativt den mer brutala och i detta fall smutsiga verkligheten, säger Aktiespararens analytiker.