Så ska du tänka när börsen skakar till
Av Finanspsykologen
Gästkrönika.
Okänt, komplext och osäkert – tre ord som kan beskriva både livet och aktiemarknaden. När börsen skakar, är det svårt att veta vad som är rationellt och vad som är panik. Låt mig genom en kort historielektion ta oss närmare ”svaret” till vad som är vad.
Trumps tullhot kan inte ha undgått någon. Potentiellt högre kostnader och störda leveranskedjor. Två exempel på motsvarande fundamentala tillika rationella skäl till att det lyser rött på börserna som en reaktion. Parallellt, å andra sidan: oklart huruvida det är ytterligare ett av alla impulsiva utfall från
Donald. Efterföljande kursrörelser på börsen dessutom (rimligtvis) förstärkta av algoritmisk handel med flockbeteenden. När många aktörer ser rörelser i negativ riktning säljer folk nämligen för tidigt för att undvika förlust, klassiska exempel på psykologiska mekanismer så som förlustaversion och ”herd behavior”.
Det finns flera andra exempel på kraftiga börsfall genom historien. Upptakten till Den stora depressionen 1929. Svarta måndagen 1987. IT-kraschen 2000. Finanskrisen 2008. Covid 2020.
1929 föll Dow Jones 23 procent på två dagar, 1987 nästan lika mycket (22) på en dag. Och uppemot eller omkring 10 procent enskilda dagar såväl 2000, 2008 som 2020. Att jämföra med i intervallet 5 till 10-procentiga kortsiktiga nedgångar på Trumps nämnda tullhot våren 2025.
Och om vi tittar på kursrörelserna på längre sikt? Närmare 90-procentig nedgång på Dow Jones över en treårsperiod följde kraschen 1929. Ungefär tre fjärdedelars (75 %) nedgång på Nasdaq de två närmaste åren som följde IT-kraschen 2000. Att jämföra med snabba återhämtningar och stadiga uppgångar inom ett relativt kort tidsintervall 2020 eller efter att reaktionerna på tullhoten från Washington klingade av för knappt ett år sedan.
Vilka är då skillnaderna och följaktligen lärdomarna att dra? Det vill säga skillnaderna mellan en marknadskrasch och en verklig ekonomisk kollaps, där den förstnämnda i regel är mer kortsiktig att jämföra med den senare som i regel är mer djupgående och långvarig.
Mitt i stormen är det svårt att veta vad som väntar, men historien kan ge oss vägledning. Politiska chocker av det kortvariga slaget verkar i regel leda till snabba men tillfälliga kursrörelser. Och kraschen 1987 kan till betydande delar skyllas på automatiska försäljningar utan att direkta underliggande nyheter borde medfört sådana kursrörelser. Börsfall med mer långvariga effekter verkar i stället ha mer fundamentala grundorsaker. Det mer talande exemplet är från 1929, då svag underliggande realekonomi och belåning utöver penningpolitiska misstag från centralt håll spädde på den.
Ett fall på tvåsiffriga procenttal på kort tid kan kännas som rena rama katastrofen, men senare historier har alltså visat på att sådana nedgångar ofta är relativt snabbt övergående. Om du inte är daytrader (ämne för en separat artikel på detta!) kan förenklade tumregler vara din räddning mitt i paniken.
För sammanfattningsvis finns det några enkla tillika gamla sanningar att ta till: ha ett långsiktigt fokus samt diversifiera, eftersom en nedgång slår olika hårt mot olika sektorer och över tid. Samt att ha den psykologiska förberedelsen att minnet är kort och att återhämtning kan ta tid, men att den oavsett kommer som ett mer eller mindre försenat brev på posten.
I bästa fall tar det någon månad eller några enskilda år innan din portfölj är tillbaka på ruta ett. Tendenserna för de senaste 2020-talets chocker (delvis inklusive kriget i Ukraina år 2022) är dessutom att återhämtningarna alltså varit förhållandevis omedelbara. I allra värsta fall tar det cirka 25 år, men det är en annan och snart sekelgammal historia under helt andra strukturella förutsättningar. Ha en lång sparhorisont, och låt portföljen ligga!
Mio Lind, “Finanspykologen”, är utbildad ekonom och legitimerad psykolog, samt driver egen verksamhet i finansiella frågeställningar som Finanspsykologen.
